Get up ,Stand Up

Spotifylista med protestlåtar. 

Bob Marley & The Wailers – Get Up Stand Up
Marvin Gaye – What's Going On
Freda Payne – Bring The Boys Home
Bob Dylan – Masters of War
The Impressions – This Is My Country
Nina Simone – Strange Fruit
The Clash – Clampdown
Lucinda Williams – For What It's Worth
Bright Eyes – When The President Talks To God
Cat Power – Fortunate Son
Public Enemy – Fight the Power
John Lennon – Gimme Some Truth
Neil Young – Ohio
The Pogues – Streets of Sorrow / Birmingham Six
The Turtles – Eve of Destruction (mono)
Sillstryparn – Doin The Omoralisk Schlagerfestivalblues

Det här med Blandband

Har sysslat en hel del med Spotify och applikationen Mixifier på senare tid.

Gjort blandband som jag försökt pracka på mina bekanta. 

Mina vänner och bekanta är vana. Jag har alltid varit en sån som kommer till en fest med ett nymixat blandband istället för blommor eller vinflaska i silverfolie.(.kommer ni håg när man skulle linda in allt i folie bara för att det såg fränt ut ) 

Tack vare den digitala revolutionen och - på senare tid- Spotify så är det ju numera så  mycket lättare att göra ett blandband. 

Men visst är blandbandsmixandet förknippat med vissa regler ? 

Rules & shit, som Eddie Murphy brukar säga.

Regel 1 är att man aldrig får lägga två låtar från samma artist efter varandra.

Helst ska man givetvis  undvika att ha flera spår från en och samma artist på bandet , men ibland kan man ju helt enkelt inte välja. Undvik dock dubbelmedverkan (Om det inte är en Greatest Hits samlig , förstås.)

Regel 2 är att ett blandband ska mixas på ett schysst sätt. Den inbördes ordningen är viktig, hur man gör det är givetvis en smaksak beroende på vilken typ av musik det är, men en tumregel är att börja lugnt och sen öka. Men det är en smaksak. 

Regel 3, och den kanske viktigaste , är att bestämma sig för vem som ska ha bandet och i vilket syfte du ger bort det. 

Är du ett Die-Hard fan till The Cure så kanske du inte ska ge bort en mix av gruppens mest obskyra låtarna till en som bara är "intresserad" eller "nyfiken" på The Cure.  Risken är överhängande att du gör ett band till dig själv som ingen annan orkar lyssna på.

Bättre då att stålsätta sig och bjuda på de i dina öron kanske något sönderspelade låtarna. De som en gång fick dig att lyssna på The Cure. 

Regel 4, som blir överkurs och en extra finess, är att klämma in ett tema i sångblandningen. Kan vara svårt, men är om det lyckas väldigt uppskattat. 

Finns dock en stor risk att det blir " smartare än bra" , det vill säga: roligare på pappret än i verkligheten.

Regel 5 gäller bara Spotify. Längd på mixen, dvs antal låtar, måste begränsas. På CD och kassett ger det sig själv. I klubben jag tilhör ( CD temakubben) tillåter vi 12 spår vilket är lite snålt. Gäller det en Greatest Hits samling hamnar man lätt uppåt 20-25 spår.

Generalfel...och något man ser alltför ofta på Mixifier (och anledningen till det här inlägget)  är ett helt djälva sjok med en artist eller ett band! Fem stycken låtar av Bachman Turner Overdrive ( hämtade från en greatest hits samlig dessutom ) är inte kul och det är definitivt inte en mixed tape. Den sk. Dr Berg som ställer samman  "Editors choice listan" på Mixifier sidan måste helt enkelt vara en slumpgenerator. 

eller så är jag bara sur över att mina mixar aldrig hamnar där.

Lycka till.

"Drinking"

Har precis lyssnar på ett par avsnitt ur Zimmys Radioshow

(vi som tror att vi känner honom kallar honom så. Bob D, alltså) 

Programserien startade 2006 och heter alltså ;  Theme Time Radio Hour.

Avsnittet jag berättar om var nummer tre ( 3) och  heter  "Drinking".

Temat var alltså Sprit;  Booze, White Lightning, Moonshine, Canned Heat, Fire Water, Hard Stuff, etc etc, 

kärt barn har många namn och allt det där...

Ett kärt ämne även i populärmusiken. Sånger om Whiskey och Öl. Sånger om glädje och- förstås- desperation,förtvivlan och sorg. 

Radio-Dj´n Bob Dylan berättar korta ankedoter om artisterna ,

 ( som den om en färgad sångare/låtskrivare från New Orleans - minns ej namnet- som blev arresterad och satt i fängelse för att han umgicks med vita kvinnor under en villkorlig frigivning. Att den vita kvinnan var hans fru spelade mindre roll. He had broke the parole , som domaren sa)

..han läser ett och annat drinkrecept, t ex hur man gör en perfekt Mint Juleep.

Han citerar, på sitt sedvanliga rytmiska och egenartade sätt, en eller två textstrofer ur den kommande låten, men som den genuina musikälskare han är låter han musiken komma först.

 Jag fick tipset om dem här serien av en god vän  som sa bland annat sa att det så tydligt märks att Dylan tillhör generationen som fann musiken via radion. 

Den känslan får jag också när jag hör programmen. Ensam framför en radioapparat, mörkt och tyst i rummet. Radiorösten är lite skrapig , låter tunn och avlägsen. Inget tingel-tangel, inga jinglar. Karlavagns-stämning. 

Musiken är spännande,exotiskt och märklig. Den betyder någonting. 

Det som spelas är dock - för vår generation - väldigt gammal musik. 

Gammalt datum, men ändå "modernare" och definitivt mer spännande än dagens Rix och Energy utbud.

Tycker jag.  

Ta bara " I Drink" av Charles Aznavour som är en betraktelse över alkohol; dess makt dess fördelar och nackdelar. Jag vet bara att han spelat in "She" som förekom i något soundtrack ( sjöngs av Elvis Costello) till någon storfilm. Annars är han en fransk smörsångare för mig. Men franska smörsångare spelar väl inte in låtar som I Drink ?

Eller i modernare version av  Mary Gaultier

Theme Time Radio

Fick igår veta att The Great Bobster ( Bob Dylan) sedan en tid har ett radioprogram kallat; "Theme Time Radio Hour". I programmet spelar Dylan personliga favoriter, alltid under ett tema. Första programmet hade till exempel temat "Weather", det andra "Drinking". Musik, som mestadels är av äldre datum, varvas med snack och uppläsning av lyssnarbrev. Blev givetvis eld & lågor över detta och hittade efter en kort sökning en blogg där man kan hämta hem samtliga avsnitt ( det finns tre säsonger) Örongodis för promenaden. Återkommer om TTR, var så säker.

Found!

Äntligen ! Upphittad på Shellmacken , Stora Väsby, E4- norrgående. Tisdagen den 3/2 vid lunchtid. Ska ätas på fredag tillsammans med likasinnad arbetskamrat.

Ben & Jerry

Fortfarande lyser Cherry Garcia med sin frånvaro , i alla fall i Uppsalas frysdiskar. Undrar om vi får ta del av Ben & Jerrys senaste smaker. Imagine Whirled Peace samt den kommande Obamahyllningen;  Yes, Pecan!  För ordningens skull: Yes, Pecan är ingen "ny" smak. Däremot  har man döpt om Pecan Butter till Obamas ära. 

Kommer förmodligen inte att säljas utanför USA. Däremot ser jag fram emot Lennonglassen.