torsdag, april 30, 2009

Uppsala

Uppsala är studenternas stad. Det vet vi ju, det känner alla till.
Men även undertecknad- som levt här i snart 50 - höjde faktiskt ögonbrynen i förvåning över en artikel i gårdagens UNT.
Artikeln berättade om två förskolor som råkar ligga väldigt när Valborgsfirandets epicentrum, nämligen parken framför gamla HumC.
Parken låter som fina omgivningar för ett dagis, men är knappast ett bra läge en dag som "sista april", och visst förstår man att det kan vara stökigt i omgivningarna när hundratals ungdomar och halvgamla studenter ska festa loss (med allt vad det innebär)

Men att få höra att skolorna faktiskt tvingas stänga och flytta !! under valborg förvånar mig.
Varför är det ingen från kommun eller ordningsmakten som reagerar?
I jämförelse med allt ojande och stånkande - för att inte tala om ordningsinsatsen- som omgärdar Uppsala Reggaefestival så verkar det väldigt o-upsaliensiskt att vara så mesig när det kommer till ungdom och droger.

Eller är det tvärtom?
Är det i själva verket så att det är upsaliensiskt att se genom fingrarna med svineri så länge det görs i traditionell, akademisk anda ?

ps, Med detta vill jag inte påstå att det förekommer svineri under Uppsala Reggaefestival.

tisdag, april 14, 2009

Mer Spotifylistor

Nostalgilistor:

The Waterboy. Samling med Waterboyslåtar jag gillar. Det saknas en del på SPOTIFY för att kalla den komplett, men men..

Roxy Music : Blandat från Roxys första ( t o m Country Life ) plattor.

Ett försök till en best-of med Bobby D. Ett omöjligt uppdrag.

Samlat godis från The Thin White Duke. Med betoning på Bowies tidiga material.

Steely Dan listan. Sorgligt missförstått och underskattat band..kanske pga deras "intellektuella" framtoning? Skämt å sido, deras perfektionism var inte gångbar i alla läger. Speciellt inte under 80-talet.

The King is Dead, Long Live The King. I samma veva som Elvis P dog skrevs det en recension angående den debuterande Elvis Costello. Någon rubriksättare tyckte det var mer än en tillfällighet att bägge hette Elvis. Samling från de tidiga costelloplattorna med Attractions

måndag, april 13, 2009

Thank God It´s Friday



Är som bekant en filmtitel från 70- talets mitt.
En discofilm som försökte hänga på Travolta-succén, Saturday Night Fever.
Men trots att filmen innehöll dåtida discostjärnor som Donna Summers och Commodores, samt stjärnskott som Debra Winger och Jeff Goldblum är det få - om ens någon ? - som minns den idag.
Filmtiteln tycks dock fortfarande vara gångbar och aktuell.

Hustrun kom hem en fredag och berättade att (när klockan närmat sig fyra, telefonerna tystnat och alla medarbetare faktiskt anade att arbetsveckan strax var över ) en kollega lättat utbrustit i en lång skön suck.. följt av ett : "T.G. I. F " !
Det vill säga:
– Thank God Its Friday ! Snart ska jag få gå hem. Fy fan va skönt !

T.G.I.F - listorna ska därför vara spellistor att slängas på när man står beredd att börja preparera fredagsmiddagen därhemma. Något lättsamt och stämningshöjande.

Något glatt och oansvarigt.
Något att stampa takten och klinga med ölflaskorna till.
Något att käka nötter och dricka rödvin till.
Något att nynna på innan fredagströttheten obönhörligen slår till.
En booster, kort sagt.

Detta är alltså musik för den för den korta,euforiska fredags-stunden.
Den innan , och ibland strax efter, middagen.
(Orkar man sitta uppe längre så krävs det annan typ av musik, mer om det senare)

Nedan finns länkar till de senaste SPOTIFY lisorna med fredagsmusik.

ps)
Soundtracket från filmen finns inte på SPOTIFY. Om jag minns rätt så var det inget vidare ( Jag har nog en vinyldubbel i källaren) Men titelåten "Thank God Its Friday" blev en smärre hit.

lördag, april 11, 2009

Körberg del 2

Tittade på Carina Berg flyttar in igår.
Programmet som är en TV variant av tant-tidningarnas gamla "Hemma hos" reportage.
En klassiker m a o.
Körberg, som definitivt inte tillhör mina favoriter, skulle i programmet framställas som en snäll mjukis. Inte den bitske och arge Div-Tommy alltså. Kanske lyckades han omvända en och annan, band annat var ju barndomsberättelsen snyftig nog trots att han gjorde sken av att den knappt berörde honom.
Sen har han ju rattfyllat och suttit inne på kåken för koks..men tagit sitt straff.Tuff jävel den där Körberg.

För egen del förstärktes dock ( tack och lov...för det finns väl inget bättre än när de bekräftas!)
mina tunga och välbefästa Tommy-fördomar.
Rejält.
Trots närgången TV kamera och intensivt gullande från Carina Berg ( visst är hon ganska charmig?) framstod han ( i mina ögon ) som den vanlige Tommy. Det vill säga den självgode pösmunken. Den sure och bittre föredettingen som inte tål att andra artister, typ Håkan Hellström nu står i rampljuset.

Han kan inte dölja att han anser sig stå för någon slags intellektualism eller finkultur.
"Intellektuell", är förresten ett ord han använde flera gånger i programmet:
– ..spela något intellektuellare, som Steely Dan...(när dottern körde Guitar Hero)
– Ledin är ett intellektuellt kalhygge etc, etc. (apropå hans mediala grodor)

Han har förmodligen förvärvat statusen som "fin-artist" på londonteatrarna, om nu musikalföreställningar inför halvpackade svenska charterturister är parametern.
Det var också där - I London - som han hade lärt sig att häckla och vara elak.
Efter tre år i London ( med Elaine och de andra, du vet..blink-blink) så lär man sig att köra med en hårdare jargong.
"Tre år i London" ..hm det t m f Dolph-varning på sådana kommentarer.
Är det intellektuellt att spela musical i London?
Att sjunga i medlodifestivalen ( 2 ggr dessutom) ?

...men jag håller fortfarande hans insatser i Hasse & Tages suveräna sketch ,"den vita sporten ", mycket högt.
Liksom Brel-tolkningarna.
Liksom hans röst.
Liksom Tom & Mick och "Somebodys taken Maria away".
Men det var då.