måndag, april 23, 2007

Världsbokdagen och annat

Vilken bok har betytt mest för dig ? En populär fråga i dagens tidningar med anledning av att det idag är världsbokdagen.Svår fråga...måste nämna två. Den första är Gentlemen av Klas Ö som - när den kom - bjöd på en oförglömlig läsupplevelse. Den andra är "Glitz" av Elmore Leonard som öppnade dörren till så mycket.
Såg ni Plura hos Stina ?
-Såg ut som en korsning mellan Obelix och Pippi Långstrump , som någon sa...
Så sant. Men det är mindre viktigt. Plura är alltid Plura och från senaste plattan kan man höra rader som
"hon kör sin lastbil hela natten. Hon lyssnar på Fishermans´ blues och har fötterna på ratten".
Som visserligen luktar mycket broder Carla, men visst är det poesi !

lördag, april 07, 2007

Book of Lightning

En ny platta från 80-tals ikonen Mike Scott (The Waterboys) hör inte till vanligheterna. Nu för tiden handlar mest om re-mastrade versioner på tidigare skivor, outtakes och extended versions . Och inget fel i det. Faktum är att jag hade större förväntningar på Fishermans Blues Part 2 än på denna sprillans nya skiva. Dels för att nästan hälften av spåren på nya Book of Lightning faktiskt är gamla och dels för att den hade ett rykte om sig att vara rockig. Det sistnämnda bådar i mina öron inte så gott. Av Mikes senare produktion är det bara de avskalade låtarna som gett mig någonting. Utskrattade Universal Hall innehåller ett par minimalistiska mästerverk. Rockförsöken låter numera bara som trist mainstream, de sticker inte ut. Undantaget vissa spår på A Rock in the weary land (2000) som "Dumbing Down The World" och "Crown".
Och det visar sig att mina - ganska lågt ställda- förväntningar stämmer. Plattans behållning är de lågmälda Sustain och Strange Arrangements. Bägge två har dessutom förekommit på diverse bootlegs i ett par år tid. Övriga låtar som får godkänt är Fishermans Blues kopian "Everybody takes a tumble" från -86 (spelade aldrig in då det begav sig eftersom den var så förvillande lik "Fishermans Blues" ) och den gamla "You in the sky" som också skrev 1986. Ett annat lyssningsvärt spår är avslutande " Man with the wind .." , en överbliven sak, också den från mytomspunna "The Fishermans Blues sessions" . Resten är tyvärr parenteser och kopior ( "she tried to hold me " låter som en segare version av Strange Boat) som aldrig kommer att få någon plats på min Waterboys blandningar. Jag låter som en sur föredetting, jag vet, men det var faktiskt bättre förr. Dock är 5 av plattans 10 spår helt OK, så GODKÄND blir betyget.

måndag, april 02, 2007

Copycat eller bara trend ?

Det finns en ny Peter Robinson ute i handeln. Titel ; Piece of my heart (Janis Joplin). Förra romanen hette "Strange Affair" (Richard Thompson). Den innan, Play (ing) with Fire (Stones), föregångaren hette Aftermath(Stones)....Märkligt att Robinson precis som sin kollega Ian Rankin valt att uppkalla sina romaner efter kända Rock-titlar. Eller är det en trend ? Rankin har, bland annat gett ut Let it Bleed,Black & Blue, Beggars Banquett, (Rolling Sones) Hanging Gardens (The Cure) Dead Souls (Joy Division)

Homicide- Life on The Streets- Last shift

Sista avsnittet, säsong 3. The Gasman.
Bruno Kirby (suverän skådis från bland annat Good Morning Vietnam) har precis släppts ut från fängelset. Hans enda vän möter upp utanför grindarna. Vännen röker (Kirby gillar inte det ) Vännen lyssnar oavbrutet på 70-tals Pop, Kirby gillar inte det heller. Hela avsnittet går ut på att Kirbys karaktär ska ta hämnd på polisen (Pembelton) som satt dit honom. Inte för att han var oskyldig, för det var han inte. Detta faktum - att han faktiskt var skyldig - stör Kirbys polare. Kanske gjorde Pembelton bara sitt jobb ? Fem människor dog faktiskt , bara för att du klantade dig ! Varför ska du hämnas, han är ju polis och poliser sätter dit den som gör fel. Enkelt. Men det tycker inte Bruno. Så håller dom på och käbblar och pophitsen bara rullar på.
Fantastisk avslutning. Jag skiter i säsong 4.

Barbarotti, Scott & Lapidus

Håkan Nessers nya, En helt annan historia, ramlade nyss in . Jo, jag har turen att då och då få gratis-ex från förlagen. Och ibland blir man glad åt det. Som nu. Jag gillade Nessers Barbarotti karaktär, ska bli spännande att se om det håller nu också.

Idag släpps Waterboys "Book of Lightning" i Europa (Irländarna fick av ngn anledning köpa plattan tidigare) och jag FÖRVÄNTAR mig att CD & Bonus DVD ligger i brevlådan när jag kommer hem från jobbet i morgon.

Snabbba Cash ska bli film. Inte illa för debutanten Jens Lapidus. Men det är den värd. Frågan är bara hur man ska översätta bokens storhet till film ? Storyn i sig är ju inte speciellt märkvärdig. Styrkan ligger i språket.