Sommarläsning

åter från semestern. Det har mest blivit svenska deckare i sommar, några bra , några mindre bra. Tyckte om Lars Bill "Skärgårdsdoktorn" Lundholms bägge stockholmsdeckare. Såg att Lundholm fick riktigt dålig kritik för sin senaste (Kungsholmen) i Nyhetsmorgon. Har inte läst just den, men jag fick en känsla av att Lundholm lite oförtjänt fick klä skott för alla dåliga deckare som översvämmmar den svenska marknaden. Recensenten retade sig på att han lastade på med schabloner och människor, men inte nåde fram till personernas kärna. Jag kan hålla med om att det finns mycket som man känner igen i Lundholms upplägg, ffa har det hämtats mycket "inspiration" från Beck och Van Vetereen. Plöjde även den omtalade och prisbelönta "Odjuret" som jag tyckte började väldigt rappt och lovande. Kändes länge som "The Real Thing" och jag började förstå varför Piratförtlaget - som ju inte är kända för att ge ut debutanter - satsat på författarparet Hellström/Roslund. Bra story, kort och snabbt språk, initierat (ffa fängelsmiljön och kåkfarar snacket känns levande) bra karaktärer, inte minst den Siw Malmkvist-diggande snuten, men sen när författarna ska börja förklara mekanismerna bakom "vanligt folks" inställning till brott och straff blev det med ens för mycket "Studio S". Det blir lite väl fyrkantigt och predikande. Boken byter nästan skepnad till att nebart vara ett debattinlägg. Trist...Läste också - efter ett långt uppehåll - en av Åke Edwardssons senaste och mindes med ens varför jag slutade bry mig om kommisarie Winter.Trist..Karin Wahlberg, doktor som skriver deckare i sjukhusmiljö , har jag också hunnit med. Trist. ..kändes som att läsa Maria Lang. Inget ont om Lang, men det var några år sedan. En trevlig bekantskap gjorde jag under Italienresan då jag passade på att kolla in Donna Leon (som jag av någon anledning inte läst tidigre). Det lär bli fler Brunetti deckare framöver.